måndag 29 juli 2013 Minneapolis, United States
Del 6
Måndag 28 juli
Måndagen börjar mulet (känns som vanligt denna resa). Vi äter hotellets frukost, packar ner det sista och checkar ut. Vi har fortfarande lite vi vill se i Escanaba. Vi tar en tur runt kvarteren där Leonard bodde med sina föräldrar och syster på 1930-talet. Christina får syn på huset som vi har kort på och det stämmer nästan till 100 %, kolla på fotot och bedöm själva. Verandan är visserligen förändrad men det är ingen tvekan om att det är rätt hus.
Vi kör vidare mot Ludington street, tar av till vänster och ner till stranden. Christina ”badar” och jag fotar, om än bara lite fotbad men det är svinkallt i vattnet. En slutlig tur genom de lite mer välbärgade kvarteren och sedan ut mot US2/US41. Känns lite vemodigt trotts allt att lämna denna historiska plats för Christina men vi har mycket kvar att se.
Nästa mål är svenskstaden Lindstrom i Minnesota. Vi kör genom Wisconsin på en hel del olika vägar, några stora motorvägar men även en del klart mindre vägar, som minst 6 meter (6,5 yard). Vissa sträckor lite väl raka eller spikraka i 3 mil (19 mile), lite upp och lite ner. Ju närmre vi kommer Minnesota desto större vägar. Vi rullar in i Lindstrom och det är ingen tvekan om att det är en ”svensk stad”. Vattentornet är Blått och gult men text på, infarten har en kaffekopp på en hög pedistal (6 meter/6,5 Yard) med texten ”Välkommen till Lindström”. Karl-Oskar och Christina står staty i staden och mycket är väldigt svenskt.
Efter detta stopp bär det av mot Minneapolis och det är en stor stad, drygt 3 miljoner invånare i storstadsområdet. Fem filig motorväg och påfart med ytterligare två filer samtidigt som vi ska av till höger på en tvåfilig avfart. Bökigt? Javisst men dessa amerikanare kan köra bill, fäll ut blinkersen och det blir direkt en lucka. Inte Sverige precis, där gör alla allt för att jävlas. Det hela flyter på bra, missar en avfart men det löser sig ända på ett smidigt sätt. Vi rullar in på gatan mot hotellet och GPS.n säger ”höger om 0,1 mile” och jag svänger naturligtvis till höger, upptäcker dock att det är ”one way” som gäller på denna gata och det är inte det hållet jag kör. Som tur är har de mötande rött så det blir ”plattan i mattan” och snabbt som tusan in på parkeringen. Problemet löst. Puh! Ca. 60 mil (372 mile) är avverkade denna dag.
Vi checkar i n och Best Western Plus Normandy Inn & Suites är ett riktigt bra hotell. Nu är jag värd en öl. Vi hinner med en kort runda på stan och även lite att fylla magen med hinns med. Nu är vi trötta och somnar ovaggade.