Ukraina-Sverige är EM.s sämsta match hittills och av de båda lagen på den gröna mattan var Sverige det sämre av de båda lagen. Ukrainas första mål ska inte få bli mål, 5 Svenska spelare i eget straffområde och 2 Ukrainska och ändå är det Ukrainas Sjevtjenko som är först med pannan på bollen, inte bra och inte speciellt bättre på Ukrainas segermål då Zlatan inte alls är med i Sjevtjenko agerande och Mikael Lustigs insats vid stolpen är sämre än en pojklagsspelare. Att inte släppa stolpen på en hörna var bland det första som tränarna i pojklaget lärde ut. Offensivt fanns chanser men skärpan eller kunskapen saknas, visst är Sveriges kvitteringsmål snyggt men det var nog det enda som var värt ordet landslagsmässigt. Elmander kommer in och gör ingen svensk glad, Ukrainas ledning och fans måste ha jublat när Hamrén byter in Elmander, karln som måste ha 18 chanser för att sätta en. En forward måste sätta 1 på 3 för att vara godkänd. Sveriges passningsprocent skrämmer ingen motståndare, 43%-73% för startelvan är inte acceptabel och inhopparen Anders Svensson överglänste alla med sina 89%. Snittet för svenska laget stannade vid blygsamma 67%. Att Andreas Isaksson inte har några fötter att glädjas över visste de flesta men att han bara når 56% är inte annat än bedrövligt. En målvak ska väl aldrig ligga under 95% men det är klart, sparkas mer än hälften av bollarna >50 meter kan det inte bli bättre. Svenska laget har en hel del att lära av de sydeuropeiska spelarna och en spelare som Xavi har närmare 90% under en hel säsong och betänk då att Xavi har väldigt mycket boll. Passningsspel och passningar måste börja tränas i unga år men det är inte lätt att få svenska ungdomar att passa boll när de svenska ”stjärnorna” i landslaget och spelarna i Allsvenskan och den egna klubbens representationslag sparkar bollen mer än 50 meter så fort chans finns. Kritiskt men sant.
Passa bollen så går det bättre
Lämna ett svar