torsdag 1 september 2016, Kalmar, Sweden

Ca. 2 timmar för landning är det frukost som serveras och det är bröd, yoghurt mm men det är ingen smaksensation.

Flygningen går fort och vi landar klart före tidtabell efter en flygning på 9 timmar och 50 minuter på Arlanda.

Vi tar oss från terminal 5 till terminal 4 efter en kortare promenad för att mötas av en överfull trappa upp till säkerhetskontrollen. Förvånande nog är bara tre säkerhetsbågar och band öppna, två är stängda och det tar en evinnerlig tid.

Väl igenom kollar vi vilken Gate vi ska flyga ifrån och det är Gate 30C. Vi går alla på toa och när vi är klara med detta så är Gaten ändrad till Gate 40 men den är överfull med resenärer till Luleå. Ny väntan och plötsligt så släcks nästa avgång till Kalmar ner. Va nu då? Ny kontroll på skärmen och nu är det Gate 30B som vi ska flyga från. Rörigt!

Väl nere vid Gate 30B är det ganska snabbt ombordstigning på bussen som ska ta oss ut till vår kärra som är en ATR72 som är en propellermaskin. Vi lättar i utsatt tid och får upplena en ganska skumpig flygning till Kalmar med en väldigt svajig inflygning mot Kalmar-Öland Airport. Detta är den klart mest turbulenta flygningen på denna resa. Vi landar några minuter före tidtabellen vilket är skönt.

Isabell och Seth hämtar upp Michael och Christina och åker iväg hem så att Christina kan hämta vår egna bil. Kevin och jag väntar på våra väskor och alla är med. 13:35 är vi åter hemma i lägenheten trötta och lite jetlaggade.

Sammanfattningsvis har vi haft en härlig resa med massor av upplevelser samt mäng roliga minnen med oss hem.

Väl mött för denna gång. På återseende på nästa resa.

onsdag 31 augusti 2016, Los Angeles, United States

SK940 som ska ta oss till Stockholm Arlanda

Resan närmar sig slutet och vi är nöjda med allt vi upplevt.

Tidig uppstigning och frukost på hotellet. Vi checkar ut och lämnar hotellet 09.25. Bilturen till LAX, Los Angeles International Airport är ute speciellt lång men tar cirka 25 minuter. Tankning av bilen och återlämning på Alamo. Återlämningen är hur enkel som helst, en kontrollant scannar QR-coden på bilen, går ett varv och kollar bilen, frågar om vi tankat, kollar mätaren (tror det är bränslemätaren) skriver ut ett återlämningskvitto och allt är klart.

Alamo har buss som går till Terminal B, Tom Bradley International Airport. Incheckningen går enkelt men tar lite tid. Vid säkerhetskontrollen är det väldigt mycket folk och det är ganska oorganiserat. Säkerhetspersonal som öppnar och stänger olika gångvägar i ett obegripligt mönster. Plötsligt hänvisas vi till en helt ny säkerhetsdisk som öppnas upp. Det finns inga plastbackar så vi uppmanas att lägga allt i handbagaget, vi går genom säkerhetsbågen och vips är det klart. Vi går med andra ord inte igenom ”säkerhetscentrifugen”. Mycket märkligt.

Därefter är det något att äta innan vi tar sikte på gaten. Boarding av flygplanet går snabbt och vi sitter på olats i god tid före avgång. Vi knuffas ut 14:50 och lättar 10 minuter senare.

Uppe i luften är det lugnt och behagligt. Vi serveras mat med två alternativ, fisk (lax) eller kyckling och märkligt nog så tar fiskalternativet slut så vi serveras en ganska smaklös kyckling. Försöker sova lite men det går sådär…

I väntan på flyget hem på LAX International Airport

Kevin i väntan på flyget hem på LAX International Airport

Michael i väntan på flyget hem på LAX International Airport

Christina i väntan på flyget hem på LAX International Airport

Snart dags att boarda planet på LAX International Airport

tisdag 30 augusti 2016, Los Angeles, United States

Los Angeles City Hall

Efter en skön natt på Best Western Royal Palace så står Downtown på programmet. En bilfärd som startar 09.45 på ca två mil i ganska tät trafik och vi är framme en halvtimma senare. Nu är det parkering som ska hittas och som alltid i Los Angeles är det inga problem att hitta en ”Public Park” i staden (landet) som är uppbyggd på att alla kör bil. Vi kliver ut i värmen och fuktigheten, termometern visa 91F vilket motsvarar 32,8 grader Celsius samtidigt som det är hög luftfuktighet. Solen strålar på och det är skönt. Första målet är att kolla in Union Station som slog upp sina portar 1939. Det är en imponerande byggnad men det är inte så stor aktivitet. Därefter knallar vi vars över gatan till El Pueblo de Los Angeles Historical Monument som är en av de äldsta platserna som finns i Los Angeles från slutet på 1700-talet. Nästa mål är Los Angeles City Hall och det är en mäktig byggnad som är vår motsvarighet till stadshuset. Grand Central Market är sista planerade stoppet men det är en riktig besvikelse då det är stängt. Snöpligt knallar vi vidare. Kl. 13:25 är vi tillbaka på hotellet, dricker lite kaffe och vilar innan det är dags att ta bilen till Santa Monica Beach en sista gång på denna resa.

Sista kvällen i Los Angeles och naturligtvis är det Santa Monica Pier med omnejd som gäller. Vi går pieren ut på norra sidan, kollar in de som söker lyckan med sina fiskespön och en av dem får napp men det är nog dagens minsta firre, på sin höjd sju centimeter. Fiskaren låter fisken sitta kvar och kastar ut igen men hur hans fiskelycka slutar går vi miste om. Tillbakavägen in mot land är det södra delen av Pieren som gäller och jänkarna har allt, till och med ett litet nöjesfält på Pieren. Södra sidan av Santa Monica Beach sträcker sig så långt ögat når och vid en kontroll sträcker sig stranden flera miles söderut. Böda Camping! Släng er i väggen :).

Efter detta beger vi oss upp i kvarten för ytterligare lite fönstershopping som avslutas med en riktigt god middag på Cheesecake Factory. Kvällen till ära beställer vi in lite dricka som starter och när vi beställer mat är valet enkelt, oxfilé är det som gäller för mig och Christina och den smakar helt underbart den sista kvällen i Los Angeles. Michael och Kevin väljer ett annat alternativ.

En kort bilresa till hotellet väntar men den tar en evinnerlig tid. Vi kör Santa Monica Boulevard för att svänga in på Sepulveda Boulevard och jag är lika förvånad varje gång hur dem synkat trafikljusen. I princip varje korsning har trafikljus och när vi får grönt är det rött i alla framförvarande trafikljus i cirka 25 sekunder, därefter tar det ytterligare 15-20 sekunder innan det börjar rulla framåt. Borde det inte vara bättre att börja med grönt först på gatan och därefter byta till grönt bakåt? Det hade i alla fall blivet ett bättre flyt.

Åter till hotellet är det dags att kora ”Resans skitgubbe”. Vi spelar ett flertal partier, tömmer de öl- och ciderflaskor som finns kvar samt den lilla skvätt whiskey som finns kvar. Vem som blev ”Resans skitgubbe” låter vi vara en väl bevarad hemlighet.

Resväskor packas med alla kläder och mer därtill packas ner och jag kan lova att vissa resväskor är mer än fullproppade.

I morgon är det LAX som gäller.

Christina vid Los Angeles första brandstation

En del av Santa Monicsa Beach

Ännu mer av Santa Monica Beach

Tack LA för denna gång

måndag 29 augusti 2016, Los Angeles, United States

Santa Barbaras militära flygfält

Vi har övernattat i Morro Bay på La Serena Inn och det var ett riktigt bra hotell trotts det låga priset. Kände att vi skulle ta en natt mellan San Francisco och Los Angeles och valet föll på La Serena Inn vilket var ett riktigt bra val. På kvällen i Morro Bay äter vi på ett lokalt ställe nere vid kusten med ganska mycket gäster. Haket har några lokala förmågor som spelar musik och sjunger. Vet inte om det är bra eller dåligt så det är förmodligen helt okej. Maten däremot har en hel del att önska.

Vi vaknar upp och till allas förvåning ingår det frukost. Kanske inte den bästa frukosten men det som erbjuds är helt okej, det finns yoghurt, ägg, bröd i olika alternativ, nybakade våfflor, kaffe med flera val av muffins och lite till. Vi lämnar Morro Bay 09:45 och tar sikte på Santa Barbara.

Vi kör inte på Highway 101 utan litar blint på vår GPS och vi åker på lite mindre vägar och kör upp bland bergen. På vägen upp ser vi väldigt stora odlingar av vindruvor och det är inte så konstigt att Kalifornien är ett stort vindistrikt med hög kvalité på flera viner. För något år sedan vann vin från Kalifornien ett stort blindtest mot erkänt bra viner från Frankrike, Spanien och Italien.

Vi kör vidare på Highway1 och får uppleva väldigt vackra platser och fina vyer som inte kan förevigas på kort, dessa måste upplevas live.

Malibu är ett delmål och tiden vi lägger i området är en njutbar upplevelse. Malibu ligger nedanför bergen utmed kusten och här finns många fina områden med storslagna villor. Vi snirklar runt och njuter och därefter fortsätter vi in mot Santa Monica. Mycket trafik så det tar sin tid men allt flyter på bra.

Lite innan kl. 15 checkar vi in på hotellet och vi erbjuds samma rum som förra gången. Efter dagens etapp på drygt fem timmar tar vi en välbehövlig vila på hotellet innan vi tar sikte på Venice. Kevin ville besöka Venice förra gången vi var i LA men tiden räckte inte till men nu passar vi på att kolla in kvarteren med kanalerna och jag kan inte påstå att vi blir besvikna men innan vi kommer fram så är det lite snirklande innan vi är framme. På ett ställe är den andra vägbanan avstängd då det verkar vara en brand eller liknande då flera brandbilar och två stegbilor med stegarna fullt utkörda ockuperar vägen och poliser som dirigerar trafiken.

Efter Venice är det Santa Monica och restaurang som gäller. Vi har redan bestämt oss för Cheesecake Factory och att hitta dit är inte speciellt svårt, mer komiskt ar att vi parkerar i ett P-hus och går trapporna ner till gatuplan, går in i shoppingområdet, tar rulltrappor upp till plan tre och plötsligt är vi på samma plan som vi parkerat bara 75 meter från entrén till P-huset gångvägen.

Vi beställer mat och det är samma kvalité på maten som i Las Vegas. Servitrisen bjuder på sitt bästa humör och vi lämnar restaurangen mätta och nöjda och kommer med stor sannolikhet att återvända i morgon.

Efter maten går vi runt bland affärer och gatumusikanter och har det riktigt bra. Kvällen avslutas på hotellet med några partier skitgubbe.

Ses i morgon!

4,3 mil av natursköna Malibu

Malibu

Malibu

Pacific Coast Highway 1 från San Diego till Los Angeles

Tillbaka i Santa Monica

Då har vi kört Hifgway 1 ner till Los Angeles

Venice i Los Angeles

Kevin och Michael i Venice i Los Angeles

Venice i Los Angeles

Venice i Los Angeles

Ford Mustang 1968 i Venice i Los Angeles

Polisen har tjänstcykel i Los Angeles

söndag 28 augusti 2016, Morro Bay, United States

Highway1

Vi lämnar Sann Francisco straxt efter lunch och tar sikte på San José. Vi kör in i Silicon Valley och ser flera stora IT-företag som Google, Nokia, eBay, Yahoo m.fl.

Nästa mål på resan söderut är Highway1 och det är en helt otrolig upplevelse att köra längs kusten och se dessa fantastiska vyer.

Vi tar en natt som pitstop i Morro Bay med middag på en restaurang med utsikt ut mot Stilla Havet. I morgon fortsätter vi mot los Angeles.

Michael, Kevin och Christina längs Highway1

Michael, Kevin och Glenn längs Highway1

Christina vid Highway1

Highway1

Sjöelefanter längs Highway1

Sjöelefanter längs Highway1

Ekorre på en parkering längs Highway1

Kväll i Morro Bay

lördag 27 augusti 2016, San Francisco, United States

Vaknar upp till en ny dag och inte vilken dag som helst. Dagen till ära fyller jag 50 år och det på ett fantastiskt trevligt sett, med familjen i San Francisco. Christina och jag går runt i kvarteren där vi bor.

Frukost på sedvanligt amerikanskt sett och därefter lite lugn och ro på hotellet. Vi väntar in tidpunkten då vi ska träffa Annalisa Heisen och hennes sambo Chris Rosney. Trafiken in till San Francisco är tät så det tar en halvtimma extra att komma in till centrum. Chris svänger in på hotellets garagevåning och jag känner igen Annalisa direkt. En skön känsla att träffa Annalisa live. Chris parkerar bilen och möter upp oss på Chesnut Street. Målet är att ta en gemensam fika på ett fik men det v isar sig vara svårare än tänkt det det vimlar av fikasugna en lördagseftermiddag i San Francisco. Vi väljer ett annat alternativ i Plutos på Scott Street. Vi pratar, skrattar och har mycket trevligt tillsammans. Min engelska är inte riktigt vad den borde vara, Christinas är klart bättre och vi blir förstådda och för en konversation på ett ganska bra sätt även om Michael och Kevin får en del roliga skratt då vi har lite svårsmed grammatiken och böjningen av orden men Annalisa och Chris verkar nöjda. Vi kollar på filmer jag har med från Öland och Kalmar och jag överlämnar dessa på två USB-stickor. Vi lämnar även en present till dem och Annalisa blir glad för den svenska bordsflaggan. två timmar senare tackar vi för en trevlig eftermiddag med sedvanlig fotografering och kramkalas.

Dagens nästa mål är Golden Gate Bridge. Vi hyr cyklar tvärs över gatan där vi bor och tar sikte på Golden Gate Bridge. Motvind och uppförsbacke gör det hela lite jobbigare, blir svettig och pulsen ökar. Vi trampar på via Marinan och vidare mor Golden Gate Bridge. Det är väldigt dåligt syltat och vi cyklar lite fel. Jag frågar ett par som är boende i området och får en kort beskrivning samtidigt som dem säger att det är lite knixigt att hitta rätt. Väl uppe på bron är det inte solklart vilken sida som är för cykel resp. gående men efter lite knixande kommer vi rätt. Att cykla på klassiska Golden Bridge är en skön känsla med vidunderlig utsikt. Detta är höjdpunkten med cykelturen.

Återlämning av hyrcyklarna och en välbehövlig dusch innan det är dags för födelsedagsmiddag men innan vi ger oss av är det ”lucköppning” av ett paket som jag får av Christina, Kevin och Michael. Lokal whiskey och senaste alstrets av Björn Hellberg (en av mina två favorit författare). Riktigt nöjd är jag med detta.

Nu står födelsedagsmiddag på programmet och vi går runt i området vi bor i och det är inte lätt att hitta något so tilltalar trotts att vi tillbringar fjärde kvällen i San Francisco men till slut har vi valt restaurang. Detta val visar sig vara helt rätt med otroligt god mat och tillråda på allt är restaurangen granne med hotellet vi bor på. Här har vi letat i dagar tre efter bra restaurang och så är den bästa vår granne. Lite som Lasse Åbergs Sällskapsresan 1979 då dem letar efter Pepes Bodega.

Trötta efter en händelserik dag kryper vi ner i sängen och i morgon väntar San Josè och Highway 1.

En fin gammal Volvo PV 544 i San Francisco

Kevin, Michael, Chris, Glenn och Annalisa, en trevlig stund tillsammans

Golden Gate Bridge

Golden Gate Bridge

Golden Gate Bridge

Golden Gate Bridge

Christina på cykeltur vid Golden Gate Bridge

Golden Gate Bridge

Fina bostäder vid San Francisco Marina

Gratulationer från familjen, whiskeyn redan provsmakad

En extrapresent till det jag redan fått av familjen

Björn Hellbergs senaste alster i Wallserien signerad

fredag 26 augusti 2016, San Francisco, United States

Nära Pier 1 i San Francisco

Dagen börjar Christina och jag med en promenad i Cow Follow och ner mot Marina. Vi ser en hel del fina bostäder, inga fattigmanskvarter precis. Priset på ledig bostad ligger på 900 000 $ och uppåt. Dagens väder är lite bättre än gårdagens, det är fortfarande mulet men något bättre temp.

Vi tar en taxi ner till Jackson Square och går runt i kvarterm och plötsligt är vi ner vid Pier 1. Ett stort köpcentra med massor av trevliga butiker och mindre marknadsstånd.

Financial Distrikt är en kul upplevelse, liknar lite New Yorks Downtown med höga byggnader. Union Square är målet och Macy´s. Macy´s i San Francisco är stort och består av två byggnader i 8 plan, ett för män och ett för kvinnor.

Efter detta tar vi sikte på Chinatown. Väl framme vid Chinatown är det ganska tydligt var Chinatown börjar. Chinatown Gate är en tydlig port till Chinatown. Några kvarter längre in tar vi sikte på Cable Car Museum men detta visar sig vara en besvikelse. Cable Car i övrigt är en kul bekantskap och är namnet på de kabeldragna spårvagnarna i San Francisco från 1800-talet varav tre linjer fortfarande är i bruk. Dessa spårvagnar går upp och ner i de branta backarna och på varje vagn arbetar 2 förare som sliter hårt med bromsarna.

Sista målet i området är Grace Cathedral som liknar Nottre Dam i Paris. Katedralen är en relativt  nyblygd katedral som började byggas 1928 och var färdig så sent som 1964. Alltid lika intressant att besöka kyrkor.

Taxi ner till Pier 39 och dags för middag. Vi käkar och pratar om resan samtidigt som en och annan dryck slinker ner. Mätta och belåtna tar vi sikte på hotellet och vi hinner ta en vacker titt på Golden Gate i lite mindre bra väder men effektfullt är det.

Efter en vilopaus på hotellet är det dags för en kort pubrunda, jag är ju snart 50 bast vilket vissa i sällskapet tycker är extra kul.

Kvällen är slut och i morgon ska vi äntligen träffa Annalisa Heisen. Kul med den amerikanska släkten.

Morgonprommenad i områdt där vi bor, fina Hus:lägenheter

Mustanger finns hur många som helst. Vanligare än Volvo V70 i Sverige

Bay Bridge i San Francisco

Svampbutik i köpcentra på Pier 1 San Francisco

Nära Financial District i San Francisco. Liknar Flatrion Building i New York

Financial District i San Francisco. Likanr Flatrion Building i New York

Macy´s i San Francisco har ett byggnad för men och en för kvinnor. Imponerande

Chinatown Gate

Tre vise män i Chinatown

Tre barn… En som inte ser, en som inte hör och en som tiger

Chinatown

Ännu en Mustang, njutbart land

Nutidens rymmningsförsök

Sämre väder men inget regn

torsdag 25 augusti 2016, San Francisco, United States

Alcatraz

Dagen till ära är det Alcatraz som står på programmet. Biljetter är bokade för nästan tre månader sedan. Vi tar en taxi ner till Pier 33. Billigt att åka taxi i San Francisco. Vi är i god tid innan vi ska boarda båten som ska ta oss ut till den mytomspunna ön så ett besök i souvenirstoppen är berättigat.

Kort båttur ut till The Rock och besöket inleds med att en guide hälsar oss välkomna och berättar lite om Alcatraz. Hon berättar om vad Mark Twain tyckte om San Francisco. Därefter är det en informationsfilm om Alcatraz historia. Vi hämtar ut våra Audioguider och det är mycket intressant det som berättas. Berättare är före detta fångar och personal som alla varit på Alcatraz under tiden då det var ett fängelse. 2,5 timmar därefter tar vi båten tillbaka.

Vi tar sikte på Pier 39 som är ett stort turistområde med diverse matställen och ett flertal butiker. Vi passaft även på att äta på pieren. Fortsatt shopping i Fishermans Wharf och det finns hur många butiker som helst, vi klarar bara av en liten del.

Näta mål är Pier 45 och u-båten USS Pampanito. En riktigt klassisk amerikansk ubåt som sänkte sex japanska krigsfartyg och även skadade fyra under sin korta tjänstgöring under slutskedet på andra världskriget. En märklig eller mäktig händelse som utspelades under kriget var när hon plockade upp 73 st engelsmän och australiensare som överlevt sitt sänkta fartyg. Besättningen på Pampanito var 84 st och alla hade inte en egen bädd, lägg till ytterligare 73 personer sår är frågan hur u-båten kunde hantera 157 st individer på den redan begränsade ytan. En härlig rundvandring på u-båten.

Vid 16-tiden tar vi sikte på Filbert street och det är en mäktig promenad uppför branta backar och på vägen mot Filbert street hinner vi även med de gamla klassiska spårvagnarna. En häftig upplevelse. Vi fortsätter upp på Hyde Street och det är riktigt jobbigt att bestiga den branta backen. Väl uppe så har vi en härlig utsikt ner längs Hyde Street men än häftigare är att uppleva Filbert Street från dess högsta punkt. Filbert Street lär vara världens brantaste gata och jag tvivlar inte på att det stämmer. Det är mycket brant mot Larkin Street, Polk Street och Van Ness Avenue men ännu brantare åt andra hållet mot Leavenworth Street, Jones Street osv. Här har det spelests in flera biljakter bl.a. när Steve McQueen kör en Ford Mustang 350 GT över krönet i filmen Bullitt från 1968.

Efter denna mäktiga promenad vilar vi upp oss lite på hotellet innan vi ger oss ut på en ny promenad för att leta reda på en restaurang. Valet är inte lätt då det finns massor av restauranger i området där vårt hotell ligger, de flesta på Chestnut Street. Vi går runt lite och efter en stund bestämmer vi oss för ett gå ner till Marina Green. Detta visar sig dock vara en besvikelse, mycket få restauranger eller inga alls. Vi kollar in Golden Gate under mörker men det är nåt för disigt för bron gör sig inte alls till rätta. Till slut äter vi på en restaurang mitt emot hotellet.

I morgon är det Chinatown och området däromkring som gäller.

Trötta efter en tuff dag kryper vi ner i sängarna.

Alcatraz Block C

Christina på Alcatraz i block C

Golden Gate

San Francisco

San Francisco

USS Pampanito

Michael på USS Pampanito

Trångt överallt på USS Pampanito

Christina tänkte ta en tur med spårvagnarna

Michael, Christina och Kevin

Filbert Street lär vara världens brantaste gata

Filbert Street

Visst är det brant på Filbert Street

onsdag 24 augusti 2016, San Francisco, United States

Michael Christina och Kevin vid trär som kon i vägen i Yosemite National Park

Onsdagen är en lång transportdag från Las Vegas. Vi lämnar Las Vegas 08:45 och ankommer till San Francisco 21:25. Många timmar i bil och vi har avklarat 90 mil i bilen.

Vi körde igenom Yosemite National Park som är en fantastisk nationalpark med bilväg rakt igenom och även en del avstickare. Vi tillbringade cirka 3 timmar i parken och det finns otroligt vackra platser och mycket stora träd.

Framme i San Francisco är vi trötta och kryper ner i sängen i väntan på morgondagen.

Yosemite National Park

Yosemite National Park

Yosemite National Park

Yosemite National Park

Christina och Kevin i Yosemite National Park

Djur i Yosemite National Park

Djur i Yosemite National Park

Christina vid ett litet träd i Yosemite National Park

Michael Glenn och Kevin vid ett annat litet träd i Yosemite National Park

tisdag 23 augusti 2016, Las Vegas, United States

Tack Vegas för denna gån, hoppas vi ses igen

Dagens stora mål är Hoover Dam och resan dit tar knappt en timma och den timman är väl investerad tid. En riktig upplevelse att se dammen eller framför allt dammens fördämning med kraftverket. Dammen byggdes mellan 1931 och 1932 och måste varit ett gigantiskt projekt. Vi går och även kör över vägen på Hoover Dam.

Därefter tar vi sikte på Grand Canyon och Skywalk och bilfärden dit tar lite mer än 90 minuter. Vi kör på motorväg och svänger in på mindre vägar och marken är hör och häpna bebyggd med mindre villor och vissa verkar bo i villavagnar eller liknande. Hur kan någon bo här? Väl framme vid canyonen är det mycket folk och det erbjud bussturer och helikopterturer, allt från 70$ per person och uppåt.

Åter tillbaka i Las Vegas så går vi en kort promenad på Strippen, äter gott och avslutar med en njutbar runda i Caesars Palace.

I morgon kör vi vidare nordost mot Yosemite och San Francisco.

Tack Las Vegas! Hoppas vi ses igen!

Hoover Dam

Kevin, Michael och Christina vid Hoover Dam

Hoover Dam och kraftverket

Två tuffingar vid Hoover Dam

Ford Mustang 2016, en av flera tusen vi sett, klart fler än Chevrolet Corvett som jag kanske sett 8 st

PÅ väg mot Grand Canyon Skywalk

Delar av Grand Canyon

Bruce Springsteens guitarr till salu

Mängder med klenoder till försäljning från stjärnor som uppträtt i Las Vegas

Idrottsstjärnors prylar bjuds ut till försäljning

Massor av fantastiska prylar bjuds ut till försäljning